Tjack-attack!

När jag var på väg till tunnelbanan vid centralen idag så kom det fram en snubbe till mig som var så jäääävla hög.

Det gick något sånt här:

Pundaren: Jag är Lucifer och du är Gud.
Jag: Jasså det säger du?
Pundaren: Vart kommer du ifrån?
Jag: Ett café.
Pundaren (på påhittad engelska): I'm lucifer, lkdjf aädspjsfpjsf psjodfijwe piojsadfpjsd poja¨spfjsdf.

-Förklaring- Jag tror att han här försökte "kasta" en djävulsförbannelse på mig.

Jag: .... tyst och blängde irriterat på honom.
Pundaren: Tror du på att du är gud?
Jag: Nä. Jag gör nog inte det.
Pundaren: When you lose yourself to the beat, you become god.
Jag: Ok, ja det kanske är så va...
Pundaren (pekandes på min Ipod som jag håller i handen): Lose yourself to the beat.
Jag: Vi säger så då.

Sen flög han vidare på sin molntuss, och när jag gick ner i tunnelbanan tänkte jag två saker;
1. Tänk om han faktiskt var djävulen, det vore märkligt, jag kanske borde ha lyssnat bättre.
2. Tänk om han var någon konstig svartmagiker och att hans besvärjelse faktiskt har någon verkan! Det vore obehagligt.

Men sen när jag var nästa hemma så träffade jag en granne som var jättetrevlig och som kanske har lite jobb till mig, så jag tror pundaren/lucifer råkade "kasta" en posetiv trollformel av misstag :)

Varde middag!
/John